Idol vs. På spåret

Idag är jag inte irriterad på något särskilt. Eller jo, jag är alltid irriterad på något, man jag ska inte skriva om det just nu.

Jag har följt mina vänners debatt om fredagsunderhållningen på tv. Idol eller På spåret? Så därför tänkte jag visa ett litet klipp från båda så kanske det blir ett slut på den debatten.
Först Idol:


På spåret:


Gissa vad jag helst tittar på?

Kedjebrev

Fick mail för några dagar sen från en gammal vän som jag inte hört något från på flera år. Glatt tänker nog dom flesta, men det var ett jävla kedjebrev! Hur jävla kul är det att få kedjebrev med en massa jävla fånigt skit egentligen? Det är alltid nåt om att man ska skicka mailet vidare inom tio minuter så slår alla ens drömmar in eller att man träffar sin stora kärlek. Ju fler man skickar till desto snabbare slår ens önskan in. Yea right! Jag önskar varje gång att den som skickade kedjebrevet till mig ska bryta båda armarna så att den inte kan skicka fler kedjebrev till mig. Slår det in? Aldrig!
Det senaste brevet jag fick hadlade om att "Andy och John, MSN:s grundläggare håller på att steänga msn"
Redan på stavningen borde man ju märka att det är fejk, och sen att msn's "grundläggare" skulle få ut informationen till alla sina användare genom ett kedjebrev? Probably!
Jag svarade peronen som skickade kedjebrevet till mig med att om hon ens funderar på att skicka ett jävla kedjebrev till mig igen så ska jag skicka en brevbomb till henne.
Jag är så trött på alla gulliga katter/hundar/kaniner och alla om-du-skivkar-det-vidare-inom-tre-sekunder-slår-alla-dina-drömmar-in-mail att jag funderar på att byta mailadress och inte ge ut det till en enda jävel.
Jag hade facebook ett tag, men det var ju samma sak där: "gå med i vi-som-gillar-katter/hundar/kaniner/ugglor/jul/påsk/fjällen/finspång m.m." Jag pallade facebook i ungefär fjorton sekunder.
Jag gillar det jag gillar och behöver inte gå med i nån jävla klubb på facebook för det.

TV

Kikade lite på TV nyss, det var det där Extreme Home Makeover. Shit i helvetet så menlöst program. Det är alltid nån stackars lipfamilj som har råkat ut för något töntigt. Självklart ska dom då få en villa för tio miljoner. Sen att deras grannar antagligen råkat ut för samma sak är inte så viktigt. Såg en gång ett avsnitt där dom byggde hus åt nån fattig familj mitt ute i skogen. Jättefint hus och så, men hur fan ska familjen ha råd att betala för all el och allt annat skit som dom släpat in i huset. Men familjen kanske gör det enda vettiga och säljer huset och flyttar till ett hus som passar dom bättre. Sen ska vi ju inte ens prata om alla jävla "specialrum" dom fixar med. Visst att femåringen tycker att det är jättefräckt med en rutchkana och flygsimulator inbyggda i sitt rum. Men hur häftigt är det när han blir 16 och ska ta hem sin första tjej? Ska dom hånglas i rutchkanan och spela tv-spel hela dagarna? Att flytta ut barnprylarna lär ju vara omöjligt om man inte river halva huset och då är dom ju tillbaka där dom började, med ett halvt hus. Den killen kommer att bli fett dumpad några gånger. Sen att huset för tio mille antagligen är byggt i en slum (förutom huset i skogen) gör ju inte saken bättre. Tio sekunder efter att filmteamet har lämnat huset kommer det troligtvis vara plundrat på allt (förutom rutchkanan och flygsimulatorn då).
Ett annat program som jag blir lite småirriterad på är "Du är vad du äter".
Vafan, vad är dealen med det egentligen?
En sönderopererad apa kommer och talar om för folk vad dom ska äta, och för att demonstrera hur fel dom äter lägger dom upp en hel veckas mat på ett bord och sprider ut fimpar över maten. Som att inte några hemlösa skulle behöva det bättre? Efter 4 veckor får alla som deltar en svacka. Givetvis är Anna fucking Skipper där och räddar/kommer på dom. Som avslutning väger deltagarna sig och då har Skipper på något magiskt sätt fått tag i den bantade mängden i ister eller nåt annat äckligt. Hur i helvete kan dom som deltar spela förvånade?
Hur vet jag allt det här då? Jo, jag ser på skiten.

Yes bara! (ska sägas högt på östgötska för rätt känsla)

Nu har även det lilla finska trollet (jag alltså) tagit sitt förnuft tillfånga och börjat skriva en blogg.
Jag kommer mest ta upp sånt jag irriterar mig på. Det finns mycket sånt. Men ibland skriva om saker jag tycker om.
Nu ska jag bara komma på hur jag ska börja.
Hej hopp.

RSS 2.0